Aase Berg: Förord till en novellsamling av Gunnar Blå

Män gör vad som helst för att mörka sin allomfattande oförmåga. Men en sak är säker – potensen är alltid fejkad. Det har skett ett överslag i den manliga analogin mellan kuk och kraft, fallos och framgång. Att kuken står ibland betyder inte att mannan är oövervinnerlig. Tvärtom är han som svagast i sin högsta potens, nästan död faktiskt – enligt Gunnar Blå är erektion fossilisering.

Men normala snubbar paller inte riktigt med den här kunskapen, så istället för att acceptera sin egen sårbarhet har de mage att ha kastrationsångest! Som i sin tur självklart måste kompenseras med krampaktig handlingskraft. Som om kastrationen vore ett problem och inte ett mognadstecken?

Det är den falliska mannen som är monstret, det är han som förverkligar kastrationsförnekandet genom erövring, prostitution, porr och trafficking, krig, BNP, tillväxt och snabba cash, löjliga lyxbilar och meningslösa affärsresor med förpestande flygplan tvärs över jordklotet. Det otrevligaste draget i patriarkatet är just alla dessa monumentala och världsekonomiskt fatala försök att dölja impotensen. Såna manliga tics förväxlas till råga på allt med frihet. /…/

Torsken är det ynkligaste som finns, men i cirkelns ände knyts patetiken ihop med den manliga framåtandan, vilket förstås även förvandlar överläget till debil impotens. /…/

Kvinnan är visserligen också kringskuren, bland annat av rädslan för sin egen alluppkäknde råstyrka, men eftersom hon av hävd befinner sig i samhällsmässigt underläge blir situationen nästan den motsatta: kvinnan mörkar sin styrka av hänsyn till den i grunden miserabelt mesiga mannen. Patriarkatet har genom många långa år av indoktrinering lyckats väcka dåligt samvete över alla tänkbara jämställdhetssträvanden hos kvinnan. Så slår det heterosexuella frihetsprojektet knut på sig själv. /…/

Nuförtiden tycker jag i och för sig tanken på oförmågan är ganska upplivande. Välkomna hit, snubbar – vi kvinnor har redan suttit i rävsaxen i tusentals år. Moment 22 är andra sidan av kakan som inte längre går att både ha och äta upp. Ni har bränt det där ljuset i båda ändar, och nu är nöden uppfinningarnas moder! /…/

Gunnar försökte ju skriva vanlig porr först. Det gick inte så bra, för normalporren (där räknar jag alla konventionella perversioner också) kräver motsatsen till vad Gunnar har att erbjuda – trygghet enligt mallen. Än en gång alltså: manlighetens monotoni utklädd till upptäckarlusta. /…/ det ska uppnås orgasm, helst flera, och det är detta som är den storartat konventionella poängen. Alltid samma gamla aha-upplevelse, målet för den manliga utvecklingskurvan. Längre eller djupare än så kan en patriarkalt insyltad snubbe inte tänka. Men det kan Gunnar.

De tidiga novellerna är alltså ganska misslyckade. Porr är visserligen alltid tvångsmässig och överdriven, men detta faktum måste hållas genomskinligt. Gunnarmannens uttalat tvångsmässiga galenskap hotar därför redan i den taffliga början av karriären att sänka hela maskineriet. /…/

Sex är i grunden att visa sin sårbarhet, att tappa masken. Alla ser vi lika löjliga ut när vi knullar. Kolla på ett knull utifrån, stäng av inlevelsen, och vad ser du? Ett skitlöjligt ormande, som kravlande, grymtande daggmaskar. /…/

Och när män trots allt visar sårbarhet, det vill säga är romantiska (som det heter), så är det knappast gratis, då tycker de att de ska få betalt för det i form av oavkortad beundran och okritiskt impad kärlek. /…/

Gunnars bristande behov av att förneka bristen gör honom till en sann feminist. /…/

Folk med Aspergers syndrom (en form av autism där man har svårt att relatera socialt och skilja filk från föremål) har en väldokumenterad förmåga till sjukdomsinsikt. Det har inte psykopater. Asperger är en hög form av mognad i jämförelse, och den diagnosen är fullkomligt möjlig att uppnå för en Gunnarfigur som vill utvecklas. Asperger är en filosofisk sjukdom, som ifrågasätter den sociala ordningens grundvalar. /…/

Förhållandet till oförmågan, såväl filosofisk som fysisk, är Gunnarprojektets essens. Hör på här, snubbe: oförmågan är din utloppstarm i natten mot en empatisk och rimlig frihet, och Gunnar är din håglöst hoppfulla profet!

4 comments

  1. Å så villjag bara poängtera att Asperger Syndrom INTE är en sjukdom eftersom sjukdomar kan man bota eller dämpa med medeciner.
    Asperger Syndrom (AS) är ett livslångt osynligt neuro psykiatriskt handikapp (funktionshinder/nedsättning))inom Autismspektrat.

    Tack o hej leverpastej!

  2. Det var en underhållande text må jag säga.

    Jag blir allt mer och mer övertygad om att det är en omöjlighet att förtrycka kvinnan. De anpassar sig till vad samhället vill perfekt, deras högsta och lägsta egenskap, och blir sedan dess störste kämpe. I antikens Grekland var de barnmaskiner och deras sexualitet underordnad homoerotiken, säkerligen var de lika säkra och trygga i det som dagens jämställdhetsgalningar och abortionister. Män däremot känner sig ofta missanpassade och det leder till förändringar på förändringar på förändringar. Mänsklighetens krux.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s