Militär psykoteknologi, informationskapacitet och amfetamin (1961)

Martin Johnson: ”Militär psykoteknologi. En teknisk prospektering”
Militärpsykologiska institutet (MPI)
Rapport nr 14, september 1961

/…/

C. Angelägna forskningsuppgifter vars resultat kan stärka totalförsvaret

Människans informationskapacitet och dess optimering
Av mycket central betydelse i samband med både utbildning av personal och utveckling av teknisk material är ökade vetenskapligt grundade kunskaper om människans informationskapacitet på olika sinnesområden. På goda grunder kan man tala om att människan i vår civilisation råkat ut för en påtaglig ”snedbelastning” vad gäller synsinnet. Vid de flesta kontroll- och trackingproblem som operatören av en komplicerad teknisk apparatur har att ta ställning till, är synsinnet inbegripet, vanligtvis som den helt dominerande perceptionskanalen. Detta har i huvudsak sin grund i detta sinnesområdes imponerande precision och flexibilitet. Dock ligger i sannolikt betydande utsträckning rent konventionella skäl och vanetänkande bakom att databjudning, i så stor utsträckning som fallet nu synes vara, på ett överdimensionerat sätt förutsätter synsinnet som förmedlare i akten: maskin-människa. I vissa fall sker databjudning i ett människa-maskinsystem i en sådan omfattning ensidigt visuellt, att avsevärda felkällor p g a överbelastning härvid uppkommer.
/…/
Så mycket kan sägas, att i nuvarande läge finns varken inom industrin eller försvaret några människa-maskinsystem som nått fram till någon optimal arbetsfördelning vad gäller den mänskliga perceptionsutrustningen (syn, hörsel, tryck, vibration, värme och köldförnimmelse).

/…/

E. Naturliga potentiellt negativa faktorer på effektivitetsoptimum
Som främsta faktorer under denna rubrik kan sömnbrist, hunger, törst, utmattning samt extrema temperaturförhållanden anföras. /…/
Av speciellt både militärpsykologiskt och kanhända också allmänt personlighetspsykologiskt intresse vore initierandet av omfattande forskningar över den mentala verkan av sömnbrist. En del vetenskapliga rön om effekt av sömnbrist föreligger redan (se t.ex. Handbook of Human Engineering, Del II). Förvånande är, att den negativa effekten av åtminstone tillfällig, långvarig vaka synes vara avsevärt mindre förödande på mentala, sensoriska och motoriska funktioner, än vad man vanligen föreställer sig. /…/ Att en soldat under stridsförhållanden, om motivationen är hög, kan fungera adekvat under upp till en hel veckas oupphörlig vaka har flerfaldiga gånger visats.
/…/
Artificiella potentiellt negativa faktorer på effektivitetsoptimum
Till denna grupp av faktorer kan främst alkohol, nikotin och de flesta droger hänföras. /…/ Av militärt intresse vore att närmare studera den negativa verkan som man redan vet rökning utövar på synkänslighet och mörkerseende.
/…/
Artificiella potentiellt positiva faktorer på effektivitetsoptimum
I alla föreslagna försök under rubriken E förutsattes samarbete mellan militär, psykologisk, medicinsk och farmakologisk expertis. Så även i detta sammanhang. De försök som här främst åsyftas är experiment med droger, studier som tar syfte på kvantitativa och kvalitativa bestämningar av psykologiskt mätbara förändringar orsakade av droger och psykofarma. Ett militärpsykologiskt studium av benzedrinets inverkan på soldatens effektivitetsoptimum vore helt säkert av intresse. Forskningar över benzedrinets inverkan har vanligtvis gett rätt motsägande resultat. I vissa fall har mycket gynnsamma resultat uppnåtts, i andra fall mera tveksamma eller rent av negativa. Reproducerbarheten från försök till försök synes vara dålig. Subjektiva och sannolikt gerontologiska inflytelser har spårats. På benzedrinets pluskonto brukar man bl a sätta:
a) förbättrad cirkulation
b) tendens att motverka trötthetskänsla hos sensoriskt styrda muskelrörelser
c) motverkar vissa typer av synrubbningar hos extremt uttröttade personer
d) förbättrad koordination, speciellt hand-rörelse-koordination
e) statistiskt signifikant förbättring av reaktionstider
f) subjektiv känsla av välbehag, avspänning
g) förbättrad attityd till trötthetskänsla
h) positivt utslag på variabeln ”sociability” (variabeln innefattar bl.a. förbättrad känsla av samhörighet med den sociala gruppen och större tolerans gentemot andra).

Av givna redovisning förefaller det inte uteslutet att benzedrin, rätt och individuellt utprovat, under vissa bestämda förhållanden skulle kunna vara en faktor som höjde soldatens prestationsoptimum i speciellt krävande situationer.

/…/

Som militäröverpsykologen framhållit (Psykoteknologi och militärt försvar etc, p. 6), är det nödvändigt att en mjuk och successiv igångsättning av psykoteknologisk verksamhet sker, så att behövliga praktiska och metodiska erfarenheter efter hand kan samlas och tillgodogöras.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s