Adam Smith: “Om kapitalackumulation, eller om produktivt och improduktivt arbete”

(Ur Wealth of nations, bok 2, kapitel 3.)

“Det finns ett slag av arbete som förhöjer värdet av det föremål på vilket det läggs ned, och det finns ett annat slags arbete som inte har någon sådan effekt. Eftersom det förra producerar ett värde, kan det kallas produktivt arbete, medan det senare kan kallas improduktivt arbete. En manufakturarbetares arbete förhöjer sålunda i allmähet värdet av de råvaror han förädlar, värdet av hans eget uppehälle och värdet av hans arbetsgivares profit. En tjänares arbete däremot förhöjer inte värdet av någonting. /…/ En person som anställer ett stort antal manufakturarbetare blir med tiden rik; den som underhåller ett stort antal tjänare blir med tiden fattig. Tjänarens arbete har dock sitt värde och är förtjänt av sin lön lika väl som manufakturtillverkarens. Men manufakturtillverkarens arbete förkroppsligas i ett särskilt föremål eller en viss säljbar vara, som finns kvar under åtminstone någon tid sedan arbetet är avslutat. Föremålet eller varan är så att säga en viss massa lagrad och sparad arbetskraft som vid behov kan användas vid något annat tillfälle. /…/ Tjänarens arbete förkroppsligas däremot inte i något särskilt föremål eller någon säljbar vara. Hans tjänster förintas i allmänhet redan i det ögonblick då de utförs och lämnar sällan något spår eller något värde efter sig, för vilket en lika stor kvantitet av tjänster senare skulle kunna erhållas.”

“Såväl vissa av de mest betydelsefulla och mest maktpåliggande som vissa av de mest fåfängliga professionerna måste hänföras till en och samma klass: präster, advokater, läkare, vittra män av alla de slag, skådespelare, gycklare, musiker, operasånger, operadansörer m.fl. /…/ I likhet med aktörens deklamation, oratorns tal eller musikerns melodi förintas alla dessa personers arbete redan i det ögonblick då det föds.”

“De tillgångar som en sparsam person lägger undan varje år skänker försörjning åt ytterligare ett antal produktiva arbetare, inte bara för det innevarande eller det påföljande året, utan i likhet med instiftaren av en offentlig arbetsinrättning grundlägger den sparsamme så att säga en evig fond för underhållet av ett lika stort antal arbetare för all framtid. /…/
Den slösaktige missbrukar fonden på just detta sätt. Genom att intehålla sina utgifter inom ramen för sin inkomst tär han på sitt kapital.”

“När det gäller slöseri består den princip som frestar till utgifter i förkärleken för kortsiktiga nöjen. Även om dennas frestelse ibland är stark och mycket svår att lägga band på, är den i allmänhet endast kortvarig och tillfällig. Men den princip som manar till sparsamhet är vår önskan om att förbättra vår ställning. Ehuru oftast lugn och lidelsefri, följer oss denna önskan alltifrån moderlivet och lämnar oss aldrig förrän vi läggs i graven. Under hela den period som förflyter mellan dessa båda tidpunkter finns det kanske knappast ett enda ögonblick då någon människa är så fullt och helt tillfredsställd med sina förhållanden att hon inte har någon enda önskan om förändring eller förbättring av något slag. En ökad förmögenhet är det medel varigenom flertalet människor önskar och inriktar sig på att förbättra sin ställning.”

“Årsproduktionen av ett visst lands jord och arbete kan inte fås att öka i värde på annat sätt än genom en ökning av antalet produktiva arbetare i landet eller genom en ökning av produktivkrafterna hos de arbetare som tidigare varit sysselsatta. Det är tyligt att antalet produktiva arbetare i landet aldrig kan fås att öka särskilt mycket på annat sätt än genom en ökning av kapitalet, det vill säga av de medel som är ämnade för sådana arbetares försörjning. Produktivkrafterna hos samma antal arbetare kan bara ökas genom att något tillägg eller någon förbättring görs på de maskiner och hjälpmedel som underlättar och förkortar arbetet, eller genom en mer lämplig uppspaltning och fördelning av arbetet. I båda fallen erfordras nästan alltid ett extrakapital.”

One comment

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s