Om lönearbete och tanken om ett samhälle

Den som saknar ett arbete befinner sig som bekant i det så kallade utanförskapet. /…/
Emellertid har arbete och konsumtion i mångt och mycket frikopplats från varandra – genom alla upptänkliga former av kreditköp /…/
Det sätt som vår tids konsumtionsinriktade kultur bidrar till upphöjandet av arbetet visar sig snarare genom att den riktigt framgångsrika människan – den store mannen – betraktar och förhåller sig till sitt arbete som till ett konsumtionsobjekt. /…/ Arbetsuppgiften, allra helst i projektform, blir på det sättet någonting som konsumeras, väl avgränsad i tid klaras den av och läggs till listan av gjorda saker.
/…/
den intimisering av det offentliga rummet som, enligt sociologen Richard Sennett, bidragit till att frihet inte ses som ett möjligt begrepp för att beskriva hur mänskligheten som sådan skulle kunna organisera sina liv. Frihet har blivit friheten att särskilja sig från mängden: valfrihet.
/…/
Den minskade betydelsen och förekomsten av legitima sociala sammanhang utanför jobb-och-konsumtions-cykeln – såsom familje- och föreningsliv – bidrar till att jobbet blir en plats som för många människor får stor betydelse för själva möjligheten att upprätthålla ett fungerande jag och en identitet. På detta tema har psykologen Ilene PHilipson skrivit en belysande fallstudie, där hon menar att tendenser till emotionell investering i arbetet och arbetsplatsen kan ses som sätt för individen att söka undkomma den negativa friheten
/…/
I den politiska debatten tycks alltså arbete vara det övergripande målet i alla läger. Arbetet får en roll att spela vilka sociala problem vi än talar om, det kan vara den så hett önskade integrationen av människor i det förment svenska, det kan vara kvinnors – alltjämt – underordnade ställning, det kan vara frustrerade ungdomars desperata försök att göra sina röster hörda. Allt detta anses kunna lösas genom att skapa mer arbete. Så frikopplas arbetet till och med från sin grundläggande funktion som försörjningskälla, och kanhända är det denna ursprungliga relation mellan arbete och försörjning som gör det absurt för många att ifrågasätta arbetets roll i samhället. /…/
Arbetet blir sålunda samhällets centrum, verksamheter som inte kan inordnas under lönearbetets begrepp betraktas med misstänksamhet och utsätts för hurtiga tillrop om marknadsanpassning. Härmed förskjuts till och med själva betydelsen av samhället.

utdrag ur Zaskia A. Fager, “Att trampa vatten. Om lönearbete och tanken om ett samhälle”, publicerad i Subaltern 2/2013

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s