Sjömakt

* Marin makt är beteckningen på de stater som inte har några uttalade vitala intressen till sjöss, men ändå vill använda sin marina styrka för att stärka statens makt.
* Maritim makt är beteckningen på de stater som i stort sett är beroende av havet för sin överlevnad eller välfärd. Dessa stater har i regel en omfattande örlogsflotta och handelsflotta.
/…/
Det är tydligt att sjömakt kan ha minst tre olika betydelser. Sjömakt kan vara en förmåga (maktresurser): på 1960-talet skapade Sovjetunionen en stark sjömakt. Sjömakt kan vara en handling (maktutövning): I Falklandskonflikten mellan Storbritannien och Argentina 1982 var den argentinska sjömakten i princip lamslagen efter den 2 maj 1982. Sjömakt har tidigare och kan kanskeäven idag sägas vara en motpol till begreppet kontinentalmakt typ: Storbritannien är en sjömakt men Ryssland är det inte. Sjömakt i denna betydelse blir dock mer precis om orden maritim makt används. Det som nu anses konstituera en sjömakt är ekonomi, teknisk kunskap, sociopolitisk kultur, geografisk position, beroendet av sjöfart, resurser samt regeringens politik.
/…/
En marin militärteoretiker från en stark sjönation (maritim makt) som exempelvis Storbritannien kan komma att ha diametralt motsatt uppfattning om vilka metoder som är viktiga jämfört med en marin militärteoretiker från en kontinentalmakt (marin makt) som Frankrike, Tyskland eller Ryssland. /…/ Många hade också påverkats av den tidens filosofer och intellektuella och omformat filosofens tankar för att passa den maritima arenan.
/…/
En av de vanligaste missuppfattningarna som finns om herravälde till sjöss, skriver Corbett, är att om staten A förlorar herraväldet, så går det med automatik över till staten B. Så är det inte. Det mest normala är att ingen har herravälde till sjöss, och att herraväldet till sjöss är omstritt.

Amfibieoperationer har som syfte att med marina medel, med global räckvidd, nå militära effekter i land. /…/
Geoffrey Till delar in amfibieoperationer i följande underenheter: amfibisk landstigning, för att mer långvarigt, på strategisk eller operativ nivå, kunna öppna en ny front, amfibisk raid, som är mer kortsiktig och ofta ligger på taktiska nivån och amfibisk urdragning. En fjärde är amfibiskt skenanfall eller vilseledning som fyller exakt samma syfte som diversion som beskrivs i avsnitt 4.8.3. “Bestrida motståndarens herravälde till sjöss”. Dessa amfibieoperationer kommer att möta väpnat motstånd från land. /…/
Amfibieoperationer är bland de svåraste operationer som kan genomföras. /…/
De kräver i allmänhet herravälde till sjöss och bör idag genomföras som gemensamma operationer och hållas mycket hemliga.

utdrag ur “Sjömakt: teori och praktik” av Christopher Werner (Försvarshögskolan 2010)

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s