Jesper Svenbro om Grekland, Vernant och Marx

tanken är marxistisk, eller snarare walterbenjaminsk, skulle jag vilja hävda. Det är “författaren som producent” som utgör fonden. Det som intresserade mig var varför grekerna kallade sina diktare för poietaí, poeter, som bokstavligt betyder hantverkare eller producenter. Och det tycker jag att avhandlingen svarar på. /…/ Likväl tog jag fram det faktum att Pindaros tog betalt, /…/ Tänk dig själv: han hade råd att bygga ett litet Pan-tempel i Thebe för egna medel! /…/
Jag såg den fantastiska utvecklingen av körlyriken som en konsekvens av att det fanns många penningstarka beställare som var villiga att investera i hyllningsdikter snarare än i marmor- eller bronsskulpturer. Diktarna kunde ägna sig åt att instudera dikterna med kören, utarbeta koreografi och musik. De var musiker och koreografer lika mycket som poeter. De åstadkom verkliga allkonstverk. För mig var det diktarnas stora inkomster som möjliggjorde den här utvecklingen; i mina ögon var det något enastående positivt.

/…/

AS: Skulle du kunna säga något om det synsätt Vernant anlägger på antikens Grekland och dess materiella kultur, det perspektiv som har väckt så många nya tankar? Exempelvis betonar han i Les origines tävlingsmomentet, agón, i den grekiska kulturen. Man tävlade nästan i allt och till den grad att tävlandets förutsättning, skapandet av likar så att man kan tävla, blir demokratins grund. Man älskar duellens form. /…/
Till och med filosofin föds som en sorts tävling i tal.

JS: Ja det är ett slags ordstrid: Må det bästa kvickhuvudet vinna! Man Platon vänder sig mot tävlandet, för det är inte säkert att den som har de mest publikfriande argumenten och får skrattarna på sin sida sitter inne med sanningen. Han ser det som en fara: att man går vinnande ur en ordstrid betyder inte att man har sanningen. Den har andra kriterier.

/…/

Jag tycker om att läsa Marx, som var en stor läsupplevelse för mig i slutet av 60-talet. Jag har skrivit en dikt där detta förhållande kommer fram. Jag skulle kunna läsa den för dig. Den handlar om marxismen idag.

Rader till en språkmaterialist

Ärkematerialisten Karl Marx analyserar varan
i början av Kapitalet och drar
slutsatsen att varken pärlan,
diamanten eller kort sagt vilken vara som helst
innehåller en enda
atom bytesvärde,
eftersom värdet är ett samhälleligt förhållande
/…/
Marx’ motståndare
“förstod inte, att guldet och silvret
förvandlat till pengar
representerar samhällsförhållanden,
men trodde att dessa ting
av naturen
hade begåvats med speciella samhälleliga
egenskaper.” Guldets naturgivna värde!
/…/
– För grekerna,
är det skrivna,
skriften, /…/
varken språk eller vildnatur. Språk
blir det skrivna först
när det realiseras som sådant i läsakten
då bokstavstecknen, bokstavssekvensen, ljudsekvensen
begripes, fattas, förstås
av den läskunnige.
Meningen lika immateriell
som någonsin värdet.
Skriva och läsa var aldrig naturgåvor!
Språket aldrig materia!
/…/
Även om bokhyllan
är fylld med böcker,
finns där inte en endaste “språkatom”!
Ingen inneboende mening.
Inget språk.

Det är väl nog kanske det bästa jag kan göra av marxismen idag. Jag tycker att det är roligt att Marx, i det här välkända avsnittet om varufetischismen i början av Kapitalet, fastställer detta att värde inte är något som man materiellt kan lokalisera. Och jag för ju samma resonemang för meningen. Den kan inte påvisas materiellt, för meningen är någonting som du skapar vid läsningen. I den sista vetenskapliga konversationen som jag hade med Varnant, 2004 eller så, var det för mig väldigt tänkvärt att han sade: “Jag står kvar i det marxistiska perspektivet. Det har inte kommit något annat som ersatt det för mig.” Han var inte längre marxist men hade präglats av marxismen. Något liknande gäller väl mig.

utdrag ur “Utvägar. En intervju med Jesper Svenbro” av Mats Leffler och Andreas Stiebe. Arche 56–57 (2016)

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s