Mats Persson om den grekiska filosofins karaktär

Att antik filosofi skiljer sig från modern är självklart, men ändå underskattas ofta betydelsen av detta. Den inflytelserike franske forskaren Pierre Hadot har betonat detta. [5] Han menar att vi vid ett studium av antik filosofi måste lösgöra oss från den moderna förståelsen av filosofi som en rent teoretisk verksamhet. Antik philosophia var ett helt levnadssätt och det bröt radikalt med etablerade livsformer. Filosoferna hade en föraktfull eller beklagande syn på andra människor, de är inte bara okunniga utan de lever också sina liv felaktigt. Här finner man en bild av livet som konstrueras i analogi med läkarkonsten. Människor är sjuka och olyckliga, plågade av oro och slitna av passioner. Hälsa innebär en befrielse från denna inre turbulens och det uppnås genom en filosofisk terapi och omvändelse till ett nytt liv. /…/
Hadot lyfter särskilt fram de andliga övningar som odlades i de antika filosofiskolorna. /…/ En helt annan andlig övning som återkommer i flera skolor kallas av Hadot för “blicken från ovan”: man tränar sig att betrakta mänskliga verksamheter och strävanden utifrån ett kosmiskt perspektiv. De små mänskliga bekymren ges därmed sina rätta proportioner. /…/
Hadots analyser leder till slutsatsen att antikens philosophia var något mycket mer än vad vi menar med filosofi. Det handlade om ett levnadssätt som hade ambitionen att bryta med och övervinna det vanliga livet. Det ligger nära till hands att göra jämförelser med det kristna eller buddistiska munklivet. /…/
Resonemangen om själen (psyche) var snarast en del av etiken, en lära om hur man skulle kunna uppnå det goda livet. Utifrån Hadots analys skulle man kunna tala om antik filosofi som en sorts frälsningsläror. /…/
Läsarpositionen är lärjungen som ställs inför en auktoritet, man måste tro på skriftens löften och följa den väg som anvisas för att kunna avgöra lärans riktighet.
/…/
Nästan all antik filosofi har karaktären av naturfilosofi. Detta är ibland svårt att se för en modern betraktare eftersom den ofta har en för oss så konstig idé om naturen: till exempel är Platons s.k. idélära en icke-materialistisk naturfilosofi. Den fuyller samma funktioner som exempelvis epikuréernas atomlära och stoikernas idé om ett styrande världsförnuft. Trots skillnader är alla överens om att det finns ett vara som kännetecknas av eviga principer. Den ständiga föränderlighet som hör till människors vardagserfarenhet är ett ytfenomen, under all denna växling finns det oföränderliga varat.
/…/
Att tolkningen av antik filosofi är en komplicerad affär har vi redan sett, men det kommer några specifika problem som gäller för de platonska skrifterna. En svårighet är att det verkar hävdas ganska olika saker i olika dialoger, och därför är det svårt att hitta en platonsk “position”. /…/ I modern forskning finns en stark tendens att tolka dialogerna inte bara som teori utan också som dramatiskt-litterära verk. /…/ För att ta exemplet Symposion så har åtskilliga forskare drivit tesen att den dramatiska vändningen efter Sokrates stora tal implicerar en kritisk distans till dennes teser.

utdrag ur Mats Persson, “Platonsk kärlek I: Filosofin och de sköna sanningarna”, i Arche 56–57 (2016).

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s