jappe

Anselm Jappe on the “laws of history”

There is no such thing as an historical tendency towards communism, revolution or emancipation, no teleology, no current upon which the forces of emancipation can be swept forward; nothing that guarantees their victory, no stages that naturally succeed one another. /…/ Social emancipation, should it happen, will be a leap into the unknown with no safety net, and not the execution of a sentence dictated by history.

On the contrary, it is the tendency to disaster that has an objective basis. /…/ Catastrophe is programmed, not emancipation; things left to run unchecked lead only into the abyss. If there are “laws of history”, they tend always to go in the wrong direction; human freedom and happiness never result from these laws but are always achieved against them.

Excerpt from the preface to Anselm Jappe, The writing on the wall. On the decomposition of capitalism and its critics (Zero Books, 2017).

Advertisements

Anselm Jappe om värdekritiken

Runt 1993 kom jag i kontakt med värdekritiken och den tyska tidskriften Krisis. Jag drabbades särskilt av Robert Kurz resonemang att Sovjetunionens kollaps inte betydde att kapitalismen slutligen hade triumferat, utan att den, snarare, hade tagit ytterligare ett steg i riktning mot sin slutkris. Krisis-gruppens försäkran att varufetischismen och inte klasskampen utgjorde kapitalismens kärna övertygade mig desto mer /…/ En annan aspekt som kopplar ihop situationisternas idéer med värdekritiken är kritiken av arbetet. /…/ Värdekritikerna anser inte längre att arbete är kapitalets motsats /…/ (som i den traditionella marxismen), utan snarare att det är en del i värdeförmeringens process genom det abstrakta arbetet. Abstrakt arbete betyder arbete utan särskild kvalitet, arbete sett som rent förbrukande av mänsklig energi mätt i tid, utan något specifikt innehåll. Det är därför en destruktiv form av samhällelig produktion, eftersom det inte kan ta med dess innehåll och konsekvenser i beräkningen. För Krisis är essensen i Marx kritiska teori hans kritiska värdering av arbetet och värdet, varan och penningen: dessa är inte naturliga utan historiska kategorier som är kännetecknande bara för det kapitalistiska samhället, och de är inte neutrala kategorier som emancipatoriska krafter skulle kunna ta greppet om; snarare är de till själva sin struktur alienerade former av mänsklig aktivitet.
/…/
Bara en massiv utvidgning av skuldsättningen och finansmarknaderna fortsätter att maskera en djupgående utmattning hos den kapitalistiska produktionen. I ljuset av denna situation är frågan inte längre hur man kan förbättra arbetares villkor inom systemet, utan hur vi kan ta oss ut ur detta system av penning och värde, vara och lönearbete, helt och hållet. Detta är inte längre ett utopiskt projekt utan snarare den enda möjliga reaktionen på det verkliga slutet för penning, värde, vara och lönearbete, som redan utspelar sig. Den enda frågan är om följderna av detta kommer att bli emancipatoriska eller allmän barbarisering.

Utdrag ur “Vi måste ta oss härifrån”, Anselm Jappe i intervju med Alastair Hemmens, The Brooklyn Rail 8-9/2015, svensk översättning i Kris och kritik 7-8.