I en tid som lider kroniskt underskott på verklighet, som har intecknat även framtidens verklighet och förvandlat den till krediter, uppstår lätt en besatthet av hemligheter.
Problemet är att pornografins avslöjande är oupphörligt och ändlöst och visar ständigt-detsamma. Detta blir i sig ett indicium på att det som dolts kanske inte var verkligt. På det sättet undergräver pornografin sig själv. Denna besvikelse utgör en sorts obscenitetens motsvarighet till den marxistiska teorin om profitkvotens fallande tendens: ju större ackumulationen av investerad libido är, desto mindre blir njutningens mervärde i förhållande till detta kapital.
/…/
Kan vi tala om en könskommunism? Ja. Vi kan beskriva parapornografin som en kommunistisk revolution av den erotiska verseblivningen. Och liksom kapitalismens varuformer är en förutsättning för kommunismen, är pornografins varuformen en förutsättning för parapornografin. /…/
Det handlar om kommunism som jagupplöst kommunikation.
/…/
Detta slags kommunism kommer å ena sidan att vara ett ärende för en elit, men samtidigt kommer den äga rum i alla människors njutningar, som i sin tur kan komma att prismatiseras genom den parapornografiska kritiken. /…/
Parapornografin är helt enkelt vår frälsning.
Carl-Michael Edenborg: Det parapornografiska manifestet (2012)
Excerpter 